Det finns många fallgropar på väg ur en destruktiv relation och i skyddat boende erbjuds ett omfattande stöd för att arbeta med detta. Men när placeringstiden är över ser Marika, verksamhetsansvarig på TryggtBoende, ett kritiskt läge där fortsatt stöd behövs men ofta är bristfälligt.
De vanligaste anledningarna
• Din egen familj stöttar dig inte i försök att lämna förövaren
• Ditt nätverk kan många gånger försöka påverka dig till att gå tillbaka till den tidigare relationen
• Hot riktas mot husdjur, familjemedlemmar och släkt
• Om inte permanent boende är ordnat under placeringstiden så kan detta vara ett stort hinder
• Förövaren får oövervakat umgänge av era gemensamma barn
• Du har försatts i ekonomisk konkurs på grund av förövaren
… dessa är bara några av de vanligaste anledningarna till att personer efter placering i Skyddat boende riskerar att återvända till förövaren. Därför finns resursteam på plats för att handskas med varje punkt - under placeringstiden.
Självbild och praktiskt lärande
”Under tiden i skyddat boende tränas personen att bli så självständig som möjligt och då tas hänsyn till alla eventuella fallgropar som kan resultera i att personen återgår till sitt tidigare liv” berättar Marika som är verksamhetsansvarig på TryggtBoende vilka ordnar med skyddade boendelösningar runtom i Sverige.
Hon förklarar att det kan handla om en förstärkning av både självbild (om individen fått utstå psykisk misshandel till den punkt att personen inte tror den har eget värde eller autonomi) och praktiskt lärande kring hur man hanterar sitt eget liv - exempelvis hur man sköter fakturor, söker jobb eller betalar skatt.
Mer stöd efter placeringstiden
”Vi arbetar aktivt med att ordna förstahandskontrakt under placeringstiden för att ytterligare förstärka känslan av trygghet och framtidstro” tillägger hon. Problemet är att det tar minst lika lång tid att bygga upp en individ som det tagit för förövaren att bryta ner denne, säger hon.
Hon fortsätter förklara att när den genomsnittliga placeringstiden i skyddat bonde snittar på runt åtta månader behövs ofta mer stöd efter att vi lämnat, för att inte rasera den trygghet, framtidstro och rutin som byggts upp hos individen eller familjen.
Men så tar placeringstiden slut och ursprungskommunen som anlitat TryggtBoende för att placera individen i ny kommun och sammanhang avslutar ärendet. Kvar står en person eller familj som tidigare haft ett omfattande skyddsnät, nu med minimalt stöd trots att samma fallgropar kvarstår.
Behövs en bättre samverkan
Tidigare har det kanske funnits tillgång till ett kunnigt resursteam som assisterat i allt från psykiskt stöd till kontakt med myndigheter som banker, vård och familjerätt. Marika menar att steget från allt stöd till inget utgör en stor risk för återfall även om man aktivt under placeringstiden arbetar för att personerna ska vara så redo som det går.
”Säg att en utsatt person kontaktar polisen angående att dennes förövare försatt personen i skulder. Då finns ingen instans polisen kan vända sig till för att få en överblick som stödjer dessa påståenden, utöver tidigare polisanmälningar”, förklarar Marika. Det TryggtBoende vill se är en bättre samverkan mellan alla de berörda samhällsaktörer som möter dessa personer.
Den saknade pusselbiten
Marika önskar en bra samverkan mellan kommuner för att försäkra att inget hamnar mellan stolarna när en skyddsplacering avslutas. ”Hade vi haft det, så hade socialkontor sinsemellan sett tydligare hotbilder och kunnat göra säkra överlämningar av individer och familjer med ett fortsatt stöd i sina nya kommuner” säger hon.
”Hur mycket vi än vill kunna läka individer på ett halvår så behöver vi kunna lämna över till personens eller familjens nya kommun när placeringstiden är slut. Idag saknas den pusselbiten för att helhjärtat kunna lova långsiktigt hållbara placeringar. Vi hoppas på att fler instanser vill jobba värdeskapande med oss för att främja sådana initiativ i framtiden.”
- Intervju med TryggtBoendes verksamhetsansvarig Marika, 18 september 2023